Riksbankens styrränta 2022
Senast Riksbanken höjde styrräntan var i juni, då med 0,75 procent. Det var då den största höjningen på 22 år. Nu höjs alltså räntan igen, med en procentenhet till 1,75 procent. Det. Men nu när vi sett en räntehöjning och flera står för dörren är det många som börjar bli oroliga och räntesnacket får allt mer utrymme i det offentliga rummet.
Vid kaffeautomaten, i lunchrummet, på AW:n. Alla tycks snacka ränta. Och alla försöker förstå konsekvenserna av räntehöjningarna. Hur påverkar det nya ränteläget mig?
Sänkta räntor i sikte – Riksbanken kan gå före
Och hur påverkar det mitt företagande? För att förstå detta måste vi först förstå de bakomliggande faktorerna till varför räntan höjs, samspelet mellan ränta och inflation och när och hur mycket räntan kommer höjas framöver. June 13, Gustav Lindwall Prognos ränta Den 4 maj kom Riksbanken med beskedet att styrräntan höjs mot anledningen att den framtida förväntade inflationen bedöms att ligga över inflationsmålet om 2 procent.
Man började med en höjning på 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Det innebar att styrräntan för första gången sedan hade letat sig över 0 procent.
Bostadsägarna inför räntebeskedet 8 maj: "Sänk räntan"
Däremot är det väldigt lite som tyder på att styrräntan kommer stanna på 0, Riksbankens ränteprognos visar att räntan gradvis kommer höjas till dess att den når en nivå om 2 procent Om varje räntehöjning genomförs med lika många procentenheter varje gång, borde vi kunna förvänta oss 7 stycken räntehöjningar innan man nått en styrränta om 2 procent.
Styrräntan, som tidigare kallades reporäntan, är den ränta som banker kan låna pengar till av Riksbanken. Med andra ord bestämmer styrräntan lånekostnaden för bankerna. Naturligt följer därför att en högre styrränta gör det dyrare för företag och privatpersoner ta lån, då bankerna själva betalar mer för de pengar de kan låna ut. Varför höjs räntan vid inflation?
I Sverige använder vi oss av penningpolitik för att styra ekonomin. Grundstenen i den penningpolitiska modellen handlar, som namnet antyder, om att kontrollera mängden pengar i samhället för att på så vis kontrollera inflationen och styra den svenska ekonomin i rätt riktning.
Riksbankschefen varnar: Kan höja räntan igen
En av Riksbankens huvudsakliga uppgifter går därför ut på att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket man gör genom att bibehålla en låg och stabil inflationstakt. I explicita termer är målet att inflationstakten, mätt som förändring av konsumentprisindex, KPIF, ska hållas runt 2 procent per år. Ett av de mest effektiva verktygen som Riksbanken har till sitt förfogande för att kontrollera inflationen är genom att justera styrräntan.
Man kan förenklat säga att Riksbanken använder styrräntan som en gas- eller bromspedal för att påverka inflationen och rörelserna i den svenska ekonomin. Baserat på främst framtida förväntningar om inflationsutvecklingen utvärderar man kontinuerligt det svenska och internationella konjunkturläget, och tar beslut om styrräntan.
Bedömer Riksbanken att den framtida inflationsutvecklingen överstiger inflationsmålet och att ekonomin kommer bli överhettad, där pengars värde idag är lägre än vad de är imorgon, trycker man ned bromspedalen och höjer styrräntan. Det kommer ge en dämpande eller kylande effekt på ekonomin, då högre styrränta gör det dyrare för banker att låna pengar, vilket i sin tur gör det dyrare för företag och privatpersoner att ta lån.