Skadedjur odling
Tillhör ett av de mer besvärliga skadedjuren vid odling i växthus och angriper de flesta växtarter.
Tolv miljövänliga bekämpningsmedel och metoder för grönsaksodling
Symtom: Växthusspinnkvalster ser ut som pyttesmå rödbruna eller gröna spindlar och trivs där det är varmt och torrt. Det ger 50 procent vårsådda grödor, vilket är bra för att minska risken att få problem med exempelvis höstgroende gräsogräs. Sortblandningar är en annan intressant åtgärd som har provats i anslutning till de sortförsök som finns på gården. Bevaka skaderisken Förutom de prognosrutor som Glyttinge har i samarbete med växtskyddscentralen, används också gula fångstskålar för att fånga specifika skadegörare i raps, till exempel rapsbaggar, jordloppor, och rapsvivlar.
Både tidpunkten när de olika arterna börjar dyka upp och antalet kan vara betydelsefullt för att bedöma eventuellt bekämpningsbehov. Behovsanpassa åtgärderna Utifrån sin egen övervakning av ogräs och skadegörare och information från växtskyddscentralens obehandlade prognosrutor har Nicklas en bra överblick vad som händer i fälten.
Skadedjur och växtsjukdomar
Med hjälp av sin erfarenhet och hjälpmedel, exempelvis bekämpningströsklar, bestämmer Nicklas om och när bekämpningar behöver sättas in. Om bekämpningar behövs är också val av preparat och dos viktigt för att få en bra effekt och undvika resistensproblematik. Förutom sin egen erfarenhet kan han ta hjälp av Hushållningssällskapets rådgivare, växtskyddsbrev samt skrifterna Kemisk ogräsbekämpning och Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter som bland annat innehåller tabeller över olika preparats effekt mot olika skadegörare.
Följ upp Uppföljning av alla insatser är viktigt, inte minst för att kunna lära sig något för kommande år.
Växtskyddsåtgärder
I ett vetefält kunde han på detta sätt variera kvävegivan från 0 till kg i några olika steg. Niclas använde hela drag i fältet, och på det viset fick han också in en jämförelse hur den varierade kvävegivan påverkades av olika jordarter i fältet. Hela drag med olika kväve-gödsling i höstvete. I mitten ogödslat, till vänster kg N och till höger 90 kg N. Stäng Strax öster om Västerås ligger Brunnby gård som är Hushållningssällskapets centrum för fältförsök i Mälardalen.
Förebygga växtskyddsproblem Sortblandning minskar växtskyddsproblem och ökar skörd Arrendatorn på Brunnby har behov av foderkorn till sina grisar och sådde en blandning av sorterna Planet och Dragoon på ett fält. Möjliga fördelar med att så en sortblandning är dämpad utveckling av svampsjukdomar och angrepp av bladlöss samt jämnare avkastning.
Till blandningen användes egenodlat utsäde som mixades dels vid torken, dels i sålådan.
Baljväxter i växtföljden kräver medvetenhet Att ha baljväxter i växtföljden är en bra förebyggande åtgärd inom integrerat växtskydd, förutsatt att man bevakar deras sjukdomar. Baljväxter kan drabbas av flera jordburna sjukdomar men mottagligheten varierar mellan baljväxtarterna. Oavsett om baljväxterna odlas till mogen skörd eller ingår i mellangröde- eller vallfröblandningar så behöver de flera års mellanrum i växtföljden för att inte riskera att uppföröka smitta.
Under uppmärksammade Brunnby framför allt Phytophthora—rotröta som drabbar både ärter och åkerbönor men som numera kan detekteras i jordprov. Det finns skillnader i åkerbönsorters mottaglighet mot sjukdomen. Blomremsor gynnar nyttodjuren På Brunnby Gård finns blomremsor med flera typer av fröblandningar för att gynna biologisk mångfald och stärka ekosystemtjänster. Jordlöpare, nyckelpigor och kortvingar begränsar bladlöss och gynnas av ett varierat landskap med småbiotoper och olika grödor.
Småbiotoper kan vara åkerholmar, fältkanter, vägkanter och diken.