Äldre stränginstrument
Banhu (China) Baryton (Austrian) Bazantar (United States) Bowed dulcimer (German) Bowed guitar (London) Bowed psaltery (United States) Byzaanchy (Tuva) Byzantine lyra (Greece). Recension: Langeleiken — heile Noregs instrument Bjørn Aksdal och Elisabeth Kvaern, Institutet for sammenlignende kulturforskning Novus forlag, Oslo Det medeltida instrumentet langeleik har utgjort en naturlig del av den norska musiken i mer än femhundra år.
Hyra instrument
En langeleik består av en lång och smal resonanslåda med en till tre melodisträngar, som trycks mot knappar, och flera parallella ackompanjemangssträngar som klingar fritt. I boken langeleiken — heile Noregs instrument presenterar författarna Bjørn Aksdal och Elisabeth Kvaern på drygt femhundra sidor langeleiken utifrån den information de har fått om instrumentet, om dem som byggt dessa instrument och om dem som spelat dem.
Boken redogör för langeleik-traditionen och -instrumenten med Nordnorge som startpunkt. I slutet av boken finns en förteckning över instrument, som anger bland annat instrumentets ort och ålder. Författarna vill dela med sig av sina insikter och sin kunskap om langeleik och nå musiker, museifolk och studerande som är intresserade av folkmusik och folkinstrument samt läsare som är intresserade av musik inom sin egen och andras kulturer och genrer.
Rötterna till langeleik ligger i monokordet, som användes i de medeltida klosterskolorna och som under medeltiden blev en inspirationskälla till flera stränginstrument, bland annat en scheitholt i form av en cittra med greppbräda. Den norska langeleiken, isländska langspilen och holländska hummeln är enligt den danska forskaren Hortense Panum folkinstrument som härstammar från scheitholten.
äldre stränginstrument – Korsord & Webbkryss
Även i Finland har man spelat scheitholt-instrument s. Langeleik har spelats i Norge i över femhundra år, och det hör till de äldsta stränginstrumenten som fortfarande används. I flera kulturskolor får barn och unga lära sig spela langeleik, och instrumentet kan också höras på olika konserter och inspelningar. Det finns en särskild förening för dem som spelar langeleik, Norsk langeleikforum.
Under talet ökade intresset för langeleiken. Lokala langeleik-traditioner började dokumenteras, och det ordnades kurser i instrumentbygge på basis av gamla instrument som hittats i olika byar.
Instrument och sång
År tog det norska nationella museinätverket för musik och instrument The Music Network initiativ till att börja registrera instrument som fanns i områdena kring flera norska museer. Arbetet resulterade i ny kunskap, fotografier och beskrivningar av instrumenten. Den äldsta langeleiken som man känner till har hittats i byn Vardal, som ligger nära Gjövik, och det instrumentet har ägts av Petter Hasvoldseter år Taket i Rynkeby kyrka i Funen i Danmark pryds av en fresk från talet, där trettio änglar spelar musik på instrument som påminner om langeleik.
Boken redogör inte i första hand för den musik som spelas med langeleik, och det är inte heller författarnas mål att erbjuda en komplett allmän bild av instrumentet.
Övriga stränginstrument
Boken fokuserar på forskningstraditionen bakom instrumentet och äldre historiska källor som berättar om hur det har använts i olika delar av landet. Författarna ville dock inte enbart rikta in sig på äldre, historiskt material, utan de skriver också om speltraditionen kring langeleik, en modernare version av langeleik och den roll som langeleiken spelar i det norska samhället och den norska folkmusiken.
Författarna har utvecklat en enkel typologi. Instrumenten har klassificerats enligt följande kriterier: konstruktion, längd, bredd, höjd, form, strängar, stämningsmekanismer och tillverkningsmetoder. Vidare har instrumentet delats in i fyra olika grupper beroende på hur de har tillverkats. Instrumenten berättar delvis själva sin historia.