Ekosystemtjänster skogen
Denna rapport beskriver drygt 30 olika skogliga ekosystemtjänster och människans stora och skiftande påverkan på tjänsterna. Skogsstyrelsen har också gjort en bedömning av statusen för 30 av skogens ekosystemtjänster. Tio ekosystemtjänster bedöms ha god status medan sju får bedömningen otillräcklig.
Vad är ekosystemtjänster?
I. Omloppstider och ekosystemtjänster Bild: Sven Tegelmo, Skogforsk Hur gammal skogen får bli innan den avverkas har betydelse för en hel rad ekosystemtjänster. Hur hänger det ihop och vad bli effekten av olika omloppstider?
Reflektionen är skriven av Johan Sonesson, processansvarig för "Skogens samhällsnyttor" och seniorforskare på Skogforsk. Begreppet omloppstid avser tiden mellan föryngring och skörd av det mogna beståndet i skötsel av enskiktade och likåldriga skogar. Sedan länge har hög virkesproduktion och god ekonomi varit styrande för valet av omloppstid men efter storskaliga skadehändelser som stormen Gudrun och barkborreutbrott så har även skaderisker blivit en viktig styrande faktor.
Samtidigt så ökar kunskapen om omloppstidens betydelse för andra värden som biologisk mångfald, rekreationsvärden och kolbalans. Frågan om omloppstider har därmed fått nya dimensioner och anpassning av omloppstiden kan vara en möjlighet för att tillgodose såväl enskilda skogsägares olika mål som viktiga samhällsmål. Det vanligaste sättet idag att avveckla det gamla beståndet och föryngra skogen är med kalavverkning och plantering, även föryngring under fröträd är en vanlig metod.
Även vissa hyggesfria föryngringsmetoder som överhållen skärm eller luckhuggning har en omloppstid mellan föryngring och avverkning av det gamla beståndet. Produktionsmålet i skogsvårdslagen är formulerat som att skogen ska ge en uthålligt god avkastning och valet av omloppstid är centralt för att uppnå detta. För att uppnå en så hög tillväxt som möjligt uthålligt över tid, så ska man avverka när medeltillväxten kulminerar.
Det gör den normalt mellan 50 och år, tidigare på bördiga marker och senare på svagare och även trädslaget har betydelse. Omloppstiderna i Sverige har blivit kortare, enligt riksskogstaxeringen har de sjunkit från ca år i genomsnitt till ca år mellan och Trenden är generell i hela landet. Orsakerna kan vara flera. En orsak är att en allt större del av de skogar vi avverkar är planterade bestånd som genom god föryngring och skogsvård växt snabbt och till höga virkesförråd.
En annan trolig orsak är att man börjat väga in risker med att låta skogen stå och bli äldre och högre, man avverkar helt enkelt i förtid för att minska risken för vindskador, barkborrar och rotröta m.
IVL Swedish Environmental Research Institute
För industriföretag som planerar för ett jämnt virkesflöde över tid till sin industri så kan avverkningsåldern variera mellan olika tidsperioder beroende på hur skogsinnehavets åldersfördelning ser ut. Att förlänga omloppstiderna är oftast gynnsamt för den biologiska mångfalden. När skogen blir äldre börjar de processer som skapar mer strukturerade bestånd att sätta in. Trädbeståndet har genom konkurrens börjat skiktas, underväxt med småträd och buskar etablerar sig, markvegetationen diversifieras, enskilda eller grupper av träd dör av olika orsaker och skapar luckor och död ved.
Allt detta gör att bestånden erbjuder ett bredare spektrum av habitat för olika arter.
Institutionen för naturgeografi
Omloppstiden påverkar också skogens kolbalans och därmed den potentiella nyttan skogen kan göra för att motverka klimatförändringar. Med längre omloppstider kommer mer kol att lagras i bestånden på landskapsnivå. Med en måttlig förlängning på år så påverkas medelproduktionen av virke inte speciellt mycket.