Redovisning och beskattning
Visa alla 19 dokument Studerar du Redovisning och beskattning FE på Södertörns högskola? På Studocu hittar du föreläsningsanteckningar, 65 övningsmaterial, 42 obligatoriska. Sammanfattning av uppdraget Sverige har sedan länge tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det innebär att ett företags redovisning utan allt för stora förändringar skall kunna ligga till grund för beskattningen.
Enligt huvudregeln gäller att inkomster och utgifter vid beskattningen skall periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. I vissa fall ställer dessutom skattelagstiftningen upp ett krav på att vissa poster skall bokföras som kostnad i räkenskaperna för att motsvarande avdrag skall få göras vid beskattningen. Frågan om hur sambandet skall se ut har diskuterats under flera år.
De senaste åren har dessutom ett antal frikopplingsprojekt genomförts. De svenska redovisningsreglerna blir alltmer påverkade av internationella redovisningsregler. I takt med att denna utveckling fortsätter blir det allt svårare att upprätthålla sambandet i dess nuvarande form. Utredaren skall med förtur överväga vilken kompletterande skattelagstiftning som behövs med anledning av förslagen i prop.
Ett delbetänkande i denna del skall lämnas före utgången av april Utredarens huvudsakliga uppdrag gäller att förutsättningslöst pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattningen skall se ut och föreslå de skatteregler som är motiverade utifrån analysen. Uppdraget i denna del skall redovisas före utgången av juni Inkomstskattelagen Sverige har sedan länge tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.
Förordning och K-regelverk styr redovisning och beskattning
De grundläggande reglerna finns numera i 14 kap. Enligt 2 § gäller att det skattemässiga resultatet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Uttrycket "bokföringsmässiga grunder" är ett skatterättsligt begrepp utan någon motsvarighet i civilrättslig lagstiftning. Uttrycket innebär att inkomster och utgifter skall hänföras till den period som de med tillämpning av företagsekonomiska principer belöper på enligt god redovisningssed till skillnad från en kontantprincip som innebär att redovisning sker den period då betalning sker.
Billeasing – redovisning och beskattning – onlinekurs
I 3 § finns en uttrycklig bestämmelse för hanteringen av balansposter, nämligen att värdet på utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Paragrafen innehåller också en bestämmelse om den s. Enligt 4 § skall räkenskaperna - om sådana förs - läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.
Kopplingen till räkenskaperna har alltså en materiell innebörd såvitt avser periodiseringen.
Redovisning
Denna skall ske i enlighet med räkenskaperna så länge periodiseringen i dessa är förenlig med god redovisningssed och inte heller strider mot särskilda skatterättsliga bestämmelser. Detta ger å ena sidan den skattskyldige en viss valmöjlighet i de fall det finns flera olika periodiseringssätt som är förenliga med god redovisningssed, eftersom skatteförvaltningen kan sägas bli bunden av den valda metoden.
Å andra sidan blir den skattskyldige bunden av den metod som valts i räkenskaperna och kan inte vid beskattningen begära en annan periodisering även om denna är förenlig med god redovisningssed. Denna valmöjlighet och dubbla bundenhet gäller dock givetvis endast poster som tagits upp i räkenskaperna. Om bokslut inte upprättats blir området mera begränsat. När det gäller frågan om skatteplikt eller avdragsrätt över huvud taget föreligger, saknar däremot räkenskaperna helt materiell betydelse.