Döda bålgeting
B ålgeting (Vespa crabro) är en stor och imponerande art av geting som förekommer i stora delar av Europa, inklusive Sverige.
Senaste inläggen
Med sin karakteristiska svartgula färg och kraftiga kropp är bålgetingen en syn som många känner igen. Bålgetingen är ett nyttodjur som spelar en viktig roll i vår natur. Djurportalen Bålgeting Vespa crabro [1] är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den bygger sitt bo främst i ihåliga ekar och andra lövträd, men kan också bo i människors byggnader.
Den äter större och mindre insekter, och tillfredsställer sitt sockerbehov främst genom att dricka sav från lövträd.
Stick av geting, bi eller humla
Drottningen är 25 till 35 millimeter lång, medan övriga kaster är något mindre, arbetarna 18 till 24 mm, och hanarna 21 till 28 millimeter [2] De har kloförsedda tarser och kraftiga käkar. Den rödbruna färgen är mest framträdande på bakhuvud, mellankropp och bakkroppens främsta segment. I Norden förekommer oftast en mörk färgform med gul clypeus munsköld [a] , enfärgad mörkbrun mellanrygg och skutell, dels, mera sällan, mellanformer mellan denna färgform och den i Mellaneuropa vanliga färgformen germana, som har roströd skutell och två längsgående band på mellanryggen.
Förekomst i Norden [ redigera redigera wikitext ] I Sverige förekommer bålgetingen från de södra och sydöstra delarna av landet, där den är vanligt förekommande, norrut till Gästrikland samt delar av Värmland och Dalarna. Observationer har även gjorts längre norrut, men det är troligtvis endast tillfälliga besökare.
Problem med getingar
Ett exempel är Nordamerika där den oavsiktligt infördes till New York på talet. Den har senare spritt sig, och finns numera i stora delar av östra USA , och har även påträffats i Ontario och British Columbia i Kanada. Habitatet utgörs främst av lövskogar, framför allt med ek. Arten är i hög grad nattaktiv, och flockas gärna kring konstgjorda ljuskällor under den mörka delen av dygnet.
Den tillfredsställer sitt sockerbehov genom att dricka sav från olika lövträd, som al , alm , ask och björk. Saven insamlas aktivt, genom att getingarna ringbarkar grenar. Arten äter också fallfrukt av äpplen och plommon men ses sällan besöka blommor.
Boet placeras gärna i ihåliga träd, framför allt ekar, men även under tak, i fågelholkar och i gamla hackspettsbon. Boet kan även byggas underjordiskt, men det är inte särskilt vanligt. Gynnsamma varma somrar kan botätheten därför lokalt bli betydande. Efter första kullen arbetargetingar sterila honor kan den redan föregående år befruktade drottningen helt ägna sig åt äggläggning.