Ljudklass kontorsrum

Standardens syfte är att komplettera BBR och möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljud-miljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i loka-ler och kan användas i exempelvis bygg-nadsprogram och beskrivningar. Artikelförfattare: Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik och Niklas Jakobsson, Akustikbyrån — Stor omarbetning av ljudkrav för lokaler Ljudklassningsstandarden för verksamhetslokaler, SS , håller på att arbetas om från grunden.

Optimal ljudmiljö på kontoret

I den här artikeln vill vi ge dig en inblick i de viktigaste förändringarna som är på gång — avsikten är att beskriva vad, varför och konsekvenser av de förändringar som är på gång. Vi avslutar även med en reflektion över standardens koppling till Boverkets byggregler. Tidplan — remiss våren Det är nu snart 15 år sen dagens ljud­klassningsstandard för verksamhetslokaler publicerades, även om den för snart fem år sen genomgick en lätt uppdatering.

Planen är att den nya standarden ska gå ut på remiss våren och att den ska kunna publiceras vid årsskiftet — Figur 1: Små mötesrum telefonrum.

Nya ljudkrav ställs på verksamhetslokaler

I samband med revideringen ändrar vi så att alla ljudkrav för luftljudsisolering uttrycks med krav på standardiserad ljud­nivåskillnad DnT,w mellan rum. För många rum kommer skillnaden mot dagens krav vara inom ± 2 dB, men för vissa fall, där väggarean är stor eller liten i förhållande till rumsvolymen, ger fältreduktionstalet R´w en stor skillnad mellan mätetalet och den upplevda ljudisoleringen.

Figur 2: Exempel utformning modernt kontor.

  • Ljudklass a De lokaler som omfattas är vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal eller dylikt.
  • Ljudklass b tabell Boverkets byggregler, BBR, ställer ett generellt krav på att byggnaders ljudmiljö ska utformas så att boende och brukare skyddas effektivt mot buller.
  • Ss 25268 ljudklass c Ljudklassning av utrymmen i byggnader.
  • Ljudklass c tabell Standardens syfte är att komplettera BBR och möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljud-miljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i loka-ler och kan användas i exempelvis bygg-nadsprogram och beskrivningar.


  • ljudklass kontorsrum


  • Figur 3: Klassrum med olika areaförhållanden mot korridor. Kravställning mot DnT,w gör även att verifieringsmätningar ska utföras i den mätriktning som skyddsbehovet föreligger, det vill säga mätresultatet kommer bli olika beroende på i vilken riktning mätningen utförs. Med nuvarande kravställning är sådan verifiering inte möjlig eftersom R´w är oberoende av mätriktning. Det löser därigenom problematiken där man vid projektering eller mätning av luftljuds­isolering från ett rum med liten begräns­ningsarea in till ett rum med stor volym, exempelvis från mötesrum ut till kontors­landskap eller från korridor in till klass­rum i korridorens hörn, i nuläget behöver dörrar och glaspartier med väsentligt högre R´w-värde än vad behovet egentligen är för att kunna uppfylla nuvarande krav­ställning.

    Se figur 2 och figur 3. Till denna ändring följer även förändringen av ta­bellayout, där rummets funktion och brukarnas behov nu får större betydelse än tidigare. Anpassning mot hur lokaler ser ut idag, mindre fokus på korridorer Under de 15 år som gått sen SS togs fram har mycket hänt i hur lokaler byggs.

    Steg- och luftljudsisolering i bostäder och kontorslokaler

    Öppna kontorslandskap och ut­bildningslandskap blir allt vanligare, och klassiska korridorer finns numer främst kvar i hotell och vårdlokaler. För att möta denna förändring får korridorer en mycket mindre framträdande roll, och blir nu i stället endast ett av flera exempel på rum med lågt behov av skydd mot buller och låg nivå på ljudstörning. Vi tar även bort den nuvarande möj­ligheten till sänkning av ljudkrav vid större glaspartier mellan korridor och rum, eftersom det har visat sig att dessa i brukarskedet allt som oftast förses med insynsskydd vilket innebär att tanken bakom sänkningen — att man kan se om någon tjuvlyssnar — gått förlorad.

    Mer­kostnaden för ljudlaminatglas har dess­utom sjunkit kraftigt under samma tid, varför behovet av ett sänkt krav på glas­partiet har minskat.

    Krav och råd enligt BBR

    Rådighet över rumsakustik Kravet på längsta tillåten efterklangstid behöver delas upp för att skilja på vem som kan ta ansvar för vilken del. Kravet gäller i möblerade rum och idag anges att kravvärdet kan bli felaktigt underkänt om mätning görs i rum med gles möblering. Eftersom verifiering av ljudkrav normalt ska göras i samband med slutbesiktning av en entreprenad, där rummen normalt av princip alltid ska vara omöblerade, så går det idag ofta inte att med mätning verifiera kravet på efterklangstid.

    Vi ändrar nu på ordningen och an­svarsfördelningen så att entreprenören har att leverera förutsättningar för att verksamheten genom sin inredning ska kunna uppfylla kravvärdet. Kravet på entreprenören blir istället att montera rätt typ av undertak, väggabsorbenter och motsvarande för att uppfylla den beräk­nade efterklangstiden med angivna möb­leringsförutsättningar.