Häxägg svamp
Häxägg av stinksvamp (Phallus impudicus) Den grekiske läkaren Pedanius Dioskorides skrev redan under första århundradet efter Kristus i sin lärobok om att det fanns två sorters svampar: " De ena är lämpliga att äta, men de andra ett dödligt gift.". Publicerad: Höstens varma augustiväder har gjort att det inte finns så mycket svamp i skogarna. Sven Dahlbom hade i alla fall fått ihop några exemplar att visa upp för intresserade besökare som hittat till Naturum på söndagen.
Stinksvamp i häcken!
Men det kommer nog, sa han. Tre dagar i skogen hade resulterat i ett femtontal papptallrikar med olika svampsorter. Mest uppmärksamhet fick stinksvampen "häxägg", en vit historia med klet på ovansidan som luktar illa. Det lockar till sig flugor som sedan sprider sporerna vidare.
Augusti – Jakten på min enhörning
Den kallas också för liksvamp, berättade Sven Dahlbom. De frågade varför stinksvamp växer där de växer.
Det är ju stinksvamp, de luktar as, sa Agneta Bengtsson. Sven Dahlbom förklarade att det vi ser oftast bara är en tiondel av hela svampen, mycelet som utgör resten växer under marken. Naturen runtomkring avgör varför svamp dyker upp där den gör, flockflugsvamp upptäcktes till exempel vid Apelviken Men Sven Dahlbom har inte sett någon där igen sedan dess.
Snokägget var ett häxägg som blev en stinksvamp
Trivs de inte längre så dör de. Några av svamparna Sven Dahlbom visade upp var ätliga, som kremlor och kantarell. Köttet är fast, som att ta en bit morot, förklarade han och drog lite i köttet på en kantskivling för att visa skillnaden. Birgit Johansson var en av besökarna på Sven Dahlboms föreläsning. Hon plockar mycket svamp och minns hur det var i början. Men man ska ha respekt för svamp, jag är ganska säker på soppar och kantareller, sa hon.